09-09-23 (O)tappad plånbok!

Godkväll, folk. Idag har varit en kämpig dag, minst sagt. Jag har visserligen gått på tomgång nu ett ganska bra tag, men det börjar gå mot sitt slut nu. Graviditeten är det mest underbara jag varit med om, samtidigt som det har tärt på mig något fruktansvärt. Just nu längtar jag efter min lilla flicka och det är det enda jag kan förmå mig själv att fokusera på. Skolan.. det känns helt oväsentligt. Visst, jag klarar av att plugga men det är det att gå till skolan, befinna mig i skolan och plus på detta; få ta hem skolarbeten hem. Man kan liksom inte bara koncentrera sig på att överleva skoldagen, utan det handlar om att gå i skolan - komma hem med hur mycket arbete som helst och sitta med det också.
Detta är kämpigt vanligtsvis, gott folk. Men nu.. Det börjar säga stopp. Min kloka vän Tesse gick hemma sista biten av sin graviditet och varnade verkligen om hur trött man är i slutet.. Hon hade så rätt. Jag är helt död! Fårse vad som händer med dessa veckor som är kvar..

Igår trodde jag att jag hade tappat min plånbok.. Fyfan vilken hemsk känsla det är att tro att man blivit av med sin plånbok! Skulle gå på bussen ifrån skolan och började rota i väskan och hittar fan inte den jävla plånboken. Lyckades få åka med utan att betala, det kom en hel svärm med Sannarpselever efter mig så var tvungen att gå på ändå. Jag hade precis tagit ut en femhundring som låg i plånboken.. Nu var ju det så väl att jag inte tappat den, eller jo. Fast den tappades i mitt skåp i skolan, så den var i säkert förvar. Men tänk om! 500 kronor puts väck, mitt fritidskort och skolkortet borta. Mitt ID, bankkort, alla jävla butikskort (H&M, Kicks, Åhlens och en massa) Det är mycket pengar som hade försvunnit. Min mamma försökte lugna mig med att någon säkert hittat den och lämnat in den. "Kära, naiva mamma.. Tror du verkligen att en plånbok hade överlevt en skola full med pengabehövande studenter helt oskadd?" Aja, jag hittade ju den så sagen slutade lyckligt.. men tänk om!
Träffade min Hanna igår, vi åkte hem till mig och satt och tryckte i oss massa rostebröd & o'boy - gott :] Hon färgade mitt hår också, så nu är jag riktigt ljus i håret. Håret i nacken missade vi dock, så är aningen mörkare i nacken, menmen ^^

Nu sitter jag med ett samhällsarbete och försöker få lite gjort. Lättare sagt än gjort, sanna mina ord!
Menmen, värt ett försök. Ha det fint!

v. 33+6 idag. 41 dagar kvar, älskling ♥
Vi fick kudde & täcke till spjälsängen idag av mamma. Tack!


Kommentarer
Postat av: Pauline

Usch din stackare!

Tycker du är duktig som valt att gå så länge som nästan hela vägen fram till BF.

Vi får träffas o promenera med våra flickor (om det är det som ligger i min mage också) i höst och vinter...

2009-09-24 @ 11:00:15
URL: http://paulinemartens.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0