09-09-03 Stackars Zoran

Godkväll allesammans.
Fan, mitt humör idag har verkligen inte varit mysigt. Jag har stört mig på en massa och jag har totalflippat på Zoran. Tur för honom att han sover, annars hade det varit kalabalik här hemma >< Blev jätteupprörd över ingenting och ni vet hur det känns när ilskan sitter kvar, trots att man inte längre bryr sig över själva händelsen/saken.. Stackars Zoran. Jag ska strax krypa ned i sängen och försoningskramas med honom (A) Haha, det komiska är väl att jag har varit jättearg på honom idag och ska mysförsonas med honom, och allt detta utan att han ens varit vaken och vetat om någonting -.-
Det är sådant som jag märkt av när det gäller de omtalade hormonerna när man är gravid - jag har jättelätt att bli jättearg och förbannad, och sen har jag precis lika lätt att bli känslig och få dåligt samvete.
Egentligen är sådant inte speciellt jobbigt, men det är när man hamnar i vissa situationer där man inte känner igen sig själv i sitt tankesätt eller agerande, som dessa hormoner kan ställa till det för en. Men allvarligt talat, det finns inget värre när man får höra 'ja, nu är det hormonerna som spökar igen' och på något konstigt sätt blir man inte tagen på lika mycket allvar för att man råkar vara proppfull av hormoner! Nej, det ska jag tala om för er.. nämn inte ordet 'hormoner' inför en arg gravid kvinna i upplösningstillstånd.. Det bådar inte gott.
Jag och Zoran hade en av våra hemska problem-perioder nu för inte så längesen, och han nämde det där med hormoner en gång... Jag behöver inte säga mer, va?
Men sen å andra sidan, kände jag mig jättedum när jag fick höra att han hade sagt till min mamma att han inte längre kände igen sin Melanie längre. Då förstod jag att jag brusat upp lite väl extremt. För även om graviditeten "tär" på mig på ett annat sätt, så är även han känslomässigt invovlerad i allt detta. Han ska ju faktiskt bli pappa lika mycket som jag ska bli mamma.

Nej, nu ska jag snart krypa ned i sängen jämte min stackars man som fått så mycket skäll idag för ingenting och han har inte ens fått vara vaken och kunnat försvara sig själv..
Mamma hjärta Pappa

v. 31+0 idag. 61 dagar kvar, älskling ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0