Mitt liv, Min kärlek, Min dotter

17 april 2010    Lillan nanar i sin säng, hennes pappa spelar TV-spel och jag sitter vid datorn. Det var längesedan jag skrev en bebisuppdatering om Belle. Det har hänt så mycket på sistone, hela hon känns annorlunda. Hon är mycket mer medveten om sin omgivning. Jag har märkt att hon börjar sakna mig när jag åker iväg. Hon märker inte när jag går, men hon börjar pipa som en liten fågelunge när jag kommer hem. Så fort hon ser eller hör min röst börjar hon pipa och gny. Sedan är hon mer medveten om vem det är som håller henne. Innan kunde hon gå från famn till famn utan att hon hade någon koll på vem det var som höll henne. Nu lyfter hon upp huvudet och verkligen granskar den som håller i henne. Hon är mycket mera nyfiken på folk också. Igårkväll kom min mormor & hennes man Leif ner och tittade på Skavlan. Belle vägrade att vara hos någon utav dem. Hon var trött, så jag antar att hon blir lite mera klängig och mammig då. Men det var första gången hon sade ifrån för att det var 'fel famn'.
Jag har börjat med att föra ett matschema, så jag håller koll på hur mycket Belle äter och vilka tider. Hon äter förtillfället ett mål puré, fortfarande grönsakspuréér. Vi har faktsikt inte gett henne så mycket kött & fisk. Men nu köpte Zoran hem flera burkar med det, så hon får smaka. Utöver ett mål puré som lunch, äter hon en portion gröt på eftermiddagen. Hon äter inte hela måltider, utan det är ju smakportioner fortfarande. Men det är ju någon matsked hon stoppar i sig, så det handlar inte om pyttemängder längre. Nu när hon blir ett halvår räcker ju inte bröstmjölken längre, så då blir det ju att hon äter hela portioner mat.
Hon har slutat tycka om mjölkersättningen också.. Det märkte vi när jag skulle övningsköra och hon ville snutta. Hon tog inte flaskan. Gröt och sådant äter hon ju, men det räckte inte. Det är ju väldigt synd, för man blir väldigt låst om hon inte tar flaskan. Jag ska testa nu någon dag i veckan med flaskan, det kanske handlade om att hon inte fick tillräckligt med matro förra gången. Therese sade samma sak om Nellie. När hon var liten tog hon ersättning, men efter några månader totalvägrade hon. Så Belle kanske är likadan. Menmen, jag har fått mycket frihet och tid att umgås med mina vänner och gått ut & roat mig, så jag kan inte klaga alltför mycket. Vissa mammor har inte den möjligheten alls, så jag har haft tur.

Dopet börjar närma sig. Det blir precis de närmsta som kommer. Det ska bli jättetrevligt. Lokalen, prästen & catering är fixat. Vi ska skicka ut inbjudningskorten nu i veckan och så får vi reda på vilka som kan komma och inte. Sedan kan vi sätta oss med bordsplaceringen. Belles dopklänning är också fixat. Marina, Belles fadder, och hennes mamma sydde en åt henne. Jättefin :)



Min lilla apunge. Såhär sitter hon på min höft dag in och dag ut. Det är jättemysigt. Speciellt när hon somnar såhär i famnen på mig. Underbart! ♥