Mitt liv, Min kärlek, Min dotter

12 Januari 2010  Just nu sitter jag, med en kopp kaffe som vanligt och försöker vakna till liv. Belle ligger i sovrummet och håller på att somna. Jag använder mig återigen utav den otroligt praktiska babywatchern. Man kan både höra och se på den hur ljudnivån är inne hos henne. Och så finns det nattvisor i den! Jag satte igång visorna och nu verkar hon sova gott. Jag har börjat förstå hur viktigt det kommer vara framöver med rutiner här hemma. Jag menar, nu låter hon mig ibland sova till klockan åtta-nio (som idag) och sedan är hon vaken en timme eller så, och somnar om. Under att hon sover middag får jag tid på mig att hoppa in i duschen, göra mig iordning, äta frukost.. skriva inlägg -.- Men om jag exempelvis skulle sova precis som henne, försvinner all min alone-tid och hela dagen blir krångligare. För jag har kommit ur att gå runt osminkad i mjukisbyxor hela dagarna och vill känna mig någorlunda fräsch & fin. Även om jag så bara går runt hemma hela dagen, jag vill ändå inte känna mig sunkig.
Igår var det hemmaträning som gällde. Haha vilken överdrift, Melanie! Jag tränade i ca 20 minuter >.< Men jag har intalat mig själv att det spelar ingen roll om det så är 5 minuter, bara jag tränar regelbundet! Igår tvingade jag lillebror att hjälpa mig ladda hem låtar och sedan lägga in dem på Ipoden. Jag kom såklart inte på några bra låtar, så det blev bara 8 stycken på min workout-spellista. Efter att jag tränat igår var hela kroppen jättetrött. Så började jag grunna på hur länge jag höll på. Lade då ihop hur långa alla låtarna varit, och kom fram till att jag höll på i ynka 20 minuter. Men jag höll iallafall på, det är huvudsaken.. (intalar klena Melanie sig själv) 

Zoran kommer hem om en timme eller så. Sedan klockan två ska vi till BVC med Belle. Så får vi se hur hon växt :) Jag må vara töntig, men jag älskar att komma dit. Jag får alltid höra hur bra hon växer & hon pigg hon är. Idag ska vi boka tid för hennes vaccination. Det är två sprutor som skall tas, och man fick välja mellan om sprutorna skulle tas en och en, eller om man skulle ta de i vardera ben samtidigt. Jag ska välja det sistnämda alternativet och måste alltså boka en tid då det finns två sköterskor tillgängliga. Usch, jag minns PKU-provet på Belle. De grävde i hennes lilla lilla hand med nålen och det såg så ont ut, stackarn. Nu blir det två sprutor i benen på henne. Det kommer inte alls bli trevligt.. Klockan tre idag, hade jag tänkt gå på Ungmammagruppen. Det var jättelängesen jag var där och med tanke på att Belle snart är tre månader, får jag bara gå där idag & nästnästa tisdag. Så det är väl lika bra att gå dit. Det kanske är något nytt ansikte där, antingen i form av nyfödd eller gravid, så det kan ju bli trevligt. Jag ska också förmedla information ifrån Pauline. Vi är några stycken som vill ha en fortsättning på denna Ungmammagruppen. Det skall vara en Mamma & Barn-grupp, hade vi tänkt. Så man kan fortsätta träffas efter man gått på den första gruppen. Jag hoppas det går i lås, för det är roligt om man kan hålla kontakten med de andra mammorna och framför så lär man sig utav de andra. 

Nu får jag nog avsluta mitt skrivande, dricka upp mitt kaffe, hoppa in i duschen & göra mig iordning. Zoran kanske kommer hem till en fräsch flickvän för en gångs skull. Det händer inte ofta, kan jag säga er! Ha det fint.







Att man kan älska någon så mycket.. Det är ofattbart!