Mitt liv, Min kärlek, Min dotter

Min stackars stackars bebis har haft ont i magen hela dagen! Det började i eftermiddag och har hållt i hela kvällen. På BVC varnade dem för att bebisarna kan bli tröga i magen av barnmaten och att det är därför väldigt bra att ha exempelvis katrinplommonpuré hemma, ifall ifall. Så det fick Zoran åka och köpa idag till henne. Katrinplommon har blivit hennes nya favorit, vilket inte är så konstigt för att det är ju ganska sött. Så det är inga bekymmer med att mata henne med det iallafall. Imorgon får det nog bli en 'vanlig' portion, med potatis & maj, och en portion med katrinplommonpurén. Det har inte alls varit roligt ikväll. Hon spänner magen hela tiden och har ont. Nu har hon iallafall somnat. Helt utmattad, stackarn.
Vad som annars har hänt på just barnmatsfronten, förutom att katrinplommen är favoriten, är att hon inte gärna äter mat med morot i. Jag har morotpuré och potatis & morotpuré som hon totalvägrat att äta. Hon bara spottar ut det. Potatis & majspurén är däremot jättegod, så den är inga problem att stoppa i henne.
Vi har inte börjat med att ge henne någon bär- eller fruktpuré, då det inte är smaker som man behöver vänja henne vid. Allting som är sött tycker barn om, helt enkelt. Så nu till en början är det grönsakspuréerna som gäller. Jag väljer att ge henne färdig barnmat. När hon blir större, äter hon ju det vi äter. Men nu till en början med, så blir det barnmat i burk. Precis rätt mängd salt & socker och så är det smidigt.  

På vårt BVC-besök få fick vi reda på att Belle nu väger ca 6.500 gram & är 64 cm lång. Det är inte klokt som hon växer! Vi bokade tid för nästa vaccinering, 5 månaders vaccinationen. Jag bad om en tid senare på eftermiddagen så Zoran hinner följa med. Han hade så dåligt samvete för att han inte hann vara med när Belle fick sin första vaccinering. Han fick nästan ångerst när jag berättade hur det hade gått. Det hade ju gått jättebra, men när jag sa att hon blev ledsen, så fick han så dåligt samvete. Så nästa gång blir det hennes pappas famn som hon får tröstas i.



Vem behöver leksaker när man har en fot att leka med?



Det är så sött när hon försöker gripa saker med tårna. Det är samma gripreflex som med händerna. Det har vi människor kvar ifrån aporna, sägs det. Sött är det iallafall!



Så viga bebisar är. Här försöker hon stoppa fossingen i munnen. Hon lyckades, banne mig!
Mammas & pappas älskling ♥