Mitt liv, Min kärlek, Min dotter

3 mars 2010     Det har varit en underbart fin dag, härligt väder & mycket sol. Belle & jag begav oss en vända till skolan för att tala med min geografilärare & träffa Linan (såklart!), annars har det inte hänt någonting speciellt idag. Eller jo, jag kom till underfund med att jag fullkomligt HATAR att åka buss! Jag blir så trött på att busschaufförer inte tänker till när de stannar bussen flera decimeter ifrån 'hållsplatsrampen' (den upphöjda trottoarkanten, som är till för när resenärer går av & på, ni vet?) Hur ska jag ta mig ur med barnvagnen då?! Jag bara undrar, hur hade de tänkt att det skulle gå till..? Jag fick hjälp av en hjälpsam tjej, så jag klarade mig. Men ändå, HUR TÄNKER DE? Jag kan förstå att de inte behöver tänka på det avståndet speciellt mycket i vanliga fall men när det nu finns den där blåa knappen med en barnvagn på, som betyder att det är en barnvagn som skall av, så tycker man ju att de borde tänka på att ställa sig nära kanten.. Nej, jag är så jäkla trött på att åka buss hela tiden. Körkort nästa! Jag ska prata med pappa, så får vi lägga upp ett schema för övningskörningen. Efter att jag repeterat lite, ska jag skriva in mig på körskola. Dock så vet jag inte vilken som är bäst..?

Usch, det är svårt att leva i nuet, när man bara blickar framåt hela tiden. Det är svårt att leva i nuet, faktiskt. Jag läste några bloggar där folk skrev om hur viktigt det är att tillåta sig vara lycklig NU och inte bara tänka "om jag bara fixar det & det, så kommer jag bli nöjd." För dessa mål, "att fixa det & det" poppar ständigt upp. Om man då ständigt ska gå och eftersträva och invänta dessa mål, går man miste om nuet. Det är kloka ord. Jag känner däremot att jag faktiskt, tack&lov, kan skilja ifrån 'nuet med mig själv' & 'nuet med min familj'. Jag tycker att jag tar dagen som den kommer med Zoran och med Belle. Jag går inte och längtar efter att Belle ska börja krypa, gå, börja prata och allt sådant. Det är klart att jag ser framemot det, men jag koncentrerar mig på vad som händer idag och inte vad som kan komma ske imorgon. Men när det gäller en själv, så tänker man ju helt annorlunda. Hela tiden är det någonting som skall göras för att man skall vara lycklig. Jag ska ta körkort - då blir jag lyckligare. Jag ska ta studenten - då blir jag lyckligare. Jag ska börja träna - då blir jag lyckligare... Ja, listan kan bli lång! Jag satte mig ner idag och verkligen försökte knuffa bort alla de tankarna och rikta all fokus på vad jag har nu, idag. Jag kom faktiskt till underfund med att jag är lycklig, och att allt jag vill göra.. tja, det kommer nog göra mig nöjdare med mig själv & mitt liv, men jag är så lycklig jag kan bli just nu. Jag har det finaste man kan ha; en pojkvän som jag älskar & som älskar mig tillbaka och en vacker liten dotter, som jag älskar mer än någonting annat. Belle, Mitt liv, Min kärlek, Min dotter ♥